vattenmelon genom rumpan - det ni!

Nahe, ingen strand idag som vi hade planerat. Tråkigt! Andreas har ju bara några dagar kvar av sin semester... Det är riktigt mulet idag. Just nu ligger jag och värmer ryggslutet med vetekudden och blir påmind om den onda ryggtiden när Arvid låg i magen :-) Sedan han föddes får jag så grym mensvärk som sätter sig både i magen och ryggen...
När det lagt sig kanske vi fortsätter att sortera "rummet som gud glömde"... Vi har ju endast ett projekt kvar i huset (av de fem som behövde göras omgående), nämligen ett lika hemskt migränframkallande blått rum som ska bli ett gästrum med olivgröna tapeter, nytt golv och nya lister. Eftersom det är det enda rum som inte alls är fixat så har vi bara ställt in allt som vi inte vet vad vi ska göra av eller vart det ska stå... hmm...

Har precis läst Lollos efterlängtade förlossningsberättelse. Så starkt! Trots hennes jobbiga förlossning fick den mig ändå bara att längta till nästa gång... märkligt det där. För det är ju inte alls säkert att nästa gång blir lika smidig för mig.. kan bara hoppas!
Hon uttryckte känslan så jädrans bra, "det kändes som att man skulle trycka ut en vattenmelon ur rumpan". haha, så sant! Och vem vill inte uppleva hur det känns? ;-)

Hos farfar

Igår var lilla familjen i Lund och hälsade på. Farfar blev ganska glad över att se Arvid :-)

Personalen tyckte han kunde stanna, det var inte ofta de hörde barnskrik så han kunde stanna tills jag åker med mina föräldrar på fredag och vara avdelningens maskot. Men vi ville helst att han skulle följa med oss hem :-)

Ett mycket lyckat besök och det var fantastiskt att inte se den där slangen på svärfar mer! En befrielse man bara kan föreställa sig.

Sprutdags

Hemma igen. Borta bra men hemma bäst. Det stämmer alltid! Fast idag var vi nära på att köra raka vägen till Lund igen och dansa glädjedansen för svärfar när vi fick det mest otroliga besked - att han blir av med syrgasen!! Vi trodde nog alla att han skulle behöva den ett bra tag efter han kommit hem men icke. Han repar sig kanon och vi är grymt tacksamma.



Idag var det dags för Arvids andra vaccination, vilken gick smidigt precis som förra gången. Lite skrik och gråt när sprutorna togs men det förvandlandes snabbt till ett flin :-)

Nu väger lilleman hela 8,1 kg och är 66 cm lång.



För övrigt äter han som en liten tok sin nya favvorätt palsternacka och häromdagen satt han helt själv i hela fem minuter. Däremot begriper han inte alls det där med att vända på sig från rygg till sida...

Innan vi körde från Lund gjorde vi ett middagsstop hos syster Anna (kolla in hennes blogg!) i malmö och käkade min favvo, thaimat :-) Lyxigt att bara kunna ses sådär!

Påbörjade detta inlägg igårkväll men batteriet dog så fortsätter nu såhär på morgonkvisten... Har redan kört igång tvätt och varit och handlat, det ni ;-) Klockan är 8.40
Kan det vara en liten herre som kan vara orsaken...

Idag blir det stranden, underbart! Behöver energi...

LUND

Befinner oss nu i Lund och har hälsat på svärfar i två omgångar sedan vi kom i eftermiddags.
Han såg mycket klarare och piggare ut än vad jag vågat hoppas på och det kändes fantastiskt skönt. Vi köpte en ballong till honom, för ni vet väl vad Nalle Phu säger? "Man kan aldrig vara nere med en ballong" så därför tyckte jag det kunde passa bra. Vi hade också med oss en kudde med texten "Världens bästa farfar".

Så bra som det känns idag har det inte känts förut, allt ser bra ut och planen är att han blir flyttad till avdelningen i morgon.

Tänk att det bara kan fungera... Att han NU IDAG har nya FRISKA lungor och kommer att bli piggelin inom en snar framtid.
Gissa om vi drömmer om allt vi ska göra när han har återhämtat sig :-)

Nu är vi på patienthotellet och Andreas ringer de obligatoriska samtalen som den person gör som är här i Lund, lämnar rapport till övriga efter varje besök.
Pratade nyss med Mia som bor hemma hos oss och Arvid sov som en liten gris :-) Hon tyckte det var lite jobbigt att det varit så tokvarmt och det har givetvis märkts på Arvid. Men när det var lite svalare låg han på filt på framsidan som den lilla nakenfis han var ;-) Självklart kom hans farmor förbi och hälsade på då hon varit här i Lund en hel vecka!!

Saknar min Arvid... det var väldigt länge sedan jag var ifrån honom såhär länge... Men jag är ganska nöjd med att vara här och se min svärfar som för övrigt skrattade gott när vi var där ikväll :-)

Lägesrapport

Varmare dagar får man leta efter, men härligt är det. Och med Arvids pyttepool blir det lite lättare att vara på tomten. Det är dock svårt att vara ute med lilleman när det är såhär tokvarmt och dessutom är han lite förkyld fortfarande.

I dagsläget känner vi inte för att direkt hitta på något heller men det känns skönt att bara ha varann, inte klokt vad man värdesätter vad man har när livet tar en sådan här vändning. Men svärfar blir fortfarande bättre och det finns inte ord som kan beskriva den lyckan vi känner varje gång vi får ett positivt besked eller när Andreas pratat med honom i telefon! Förhoppningsvis flyttar han till avdelningen inom ett par dagar och slipper intensiven.

För lite miljöombyte idag åkte vi hem till mina föräldrar och här har vi varit hela kvällen och grillat gott. Nu ska vi strax hemåt igen och tror att jag kommer att somna med bilden av svärfar som faktiskt varit uppe och spatserat i korriodoren idag!!

Samma dag

Samma dag som svärfar åkte till Lund så hade vi ju varit ute på havet med mina föräldrar. När vi skulle kliva av båten på bryggan fastnade min pappa med skon och föll från båten till bryggan och slog i benet och ena armbågen. Det verkade inte då så farligt och han åkte hem men blev sämre på kvällen så jag fick köra honom till akuten. Som tur var åkte jag hem ganska snabbt då de trodde att han skulle få vänta ett bra tag... mamma stannade kvar med honom.

Tänka sig att när mamma och pappa sedan tog en taxi hem runt 3 så var det direkt efter samma taxi som körde Andreas och hans pappa till Lund!!

Pappa fick åka hem, åka in igen och operera benet men de vet inte vad det är eller vad blödningen beror på... Så nu är han hemma igen och ska på återbesök på måndag så får vi verkligen hoppas att det blir bra!

Nu är Andreas hemma och det känns fantastiskt skönt att ha honom hemma igen. Om några dagar åker vi tillsammans ner igen. Då får Arvid vara hos moster Mia (som lärt sig alla Arvids rutiner nu när hon bott här!) Hon är verkligen super och det känns obeskrivligt skönt att ha någon så nära som kan rycka in.

Svärfar verkar repa sig enligt planerna och vi håller alla tummar för att det ska fortsätta vara stabilt.

Det är mycket känslor just nu, på alla håll och kanter.

Mirakel!

Hur mycket förtvivlan och orolighet och glädje kan man känna?
I måndagsnatt ringde de från Lund till min svärfar med beskedet att de hade två friska lungor till honom! Andreas åkte med honom ner och resten av familjen kom några timmar senare.

Snälla syster Mia satte sig i en taxi och kom till mig och Arvid på direkten! Hon har bott här sedan dess. Hon är den bästa! När man inte riktigt är sig själv är det skönt att ha någon som orkar tänka klart och vara där.

Transplantationen lyckades utan några som helst komplikationer och när familjen träffade honom vaknade han. Jag kan bara föreställa mig hur överväldigande det måste ha varit att se sin pappa vakna efter ett så stort ingrepp. Jag ryser i hela kroppen.

En dag har känns som en vecka.... Tiden står verkligen still när man bara väntar.

Idag kopplade de bort respiratorn och han hade vid något tillfället stått upp och orkat säga några ord men han är givetvis otroligt trött.

Det är verkligen ett mirakel. Men det är min fina svärfar, ett mirakel!
Finns inte ord för hur mycket jag längtar efter att få träffa honom.

Mera bebis!

Jag är så lycklig! Min bästa vän Marre ska ha bebis, det kommer att skilja ganska exakt ett år mellan våra. Finns inte ord för hur glad jag är :-)